De viktigaste sakerna i världen existerar endast i vår fantasi

Makt & fantasi

De viktigaste sakerna i världen existerar endast i vår fantasi

Hur kom det sig att Homo sapiens kom att dominera planeten? Hemligheten bakom det var en mycket märklig egenskap hos vårt unika sapiensspråk. Vårt språk, allena bland alla djur, gör att vi kan prata om saker som inte alls existerar. Man kan aldrig förmå en apa att lämna ifrån sig en banan genom att lova den oändligt många bananer i aphimlen när den är död. Men varför är det så viktigt? Föreställningar kan ju vara riskabelt vilseledande och distraherande. Människor som går till skogs för att leta efter älvor och enhörningar verkar ha sämre överlevnadschanser än människor som letar efter svamp och eller jagar hjort.

Men det föreställande språket har gjort det möjligt för oss inte bara att föreställa oss saker, utan också att göra det kollektivt. Vi kan dikta upp gemensamma myter som den bibliska skapelseberättelsen, aboriginernas drömtidsmyt och de moderna staternas nationalistiska myter. Sådana myter ger sapiens deras enastående förmåga att samarbeta flexibelt i stora grupper. Myror och bin kan också samarbeta i mycket stora grupper, men de gör det inom rigida ramar och enbart med nära släktingar. Vargar och schimpanser samarbetar på ett mycket mer flexibelt sätt än myror, men de kan bara göra det med ett begränsat antal andra individer som de känner väl. Om man försökte fösa ihop tusentals schimpanser på Wembley Stadium, Oxford Street, St:Pauls katedral eller i brittiska underhuset skulle resultatet bli ett pandemonium. Sapiens, däremot samlas där i tusental och organiserar och omorganiserar tillsammans handelsnätverk, festiviteter och politiska institutioner. Det är därför vi styr världen, medan myror äter våra matrester och schimpanser är inlåsta i djurparker och forskningslaboratorier.

Alla storskaliga mänskliga organisationer – grundas på gemensamma myter som existerar enbart i människornas kollektiva föreställningsvärld. Två katoliker som aldrig har träffats tidigare kan ändå dra ut på korståg tillsammans eller samla in pengar till ett sjukhus eftersom båda tror att Gud blev till kött och lät sig korsfästas för att befria oss från våra synder. Två serber som aldrig har träffats kan riskera livet för att rädda varandra eftersom båda tror på existensen av den serbiska staten, det serbiska fosterlandet och den serbiska fanan. Två jurister som aldrig har träffats kan ändå med gemensamma ansträngningar försvara en främling eftersom båda tror på existensen av lagar, rättvisa och mänskliga rättigheter – och på de pengar som betalar advokatarvodena.

Men inget av allt detta existerar utanför de berättelser som människor skapar och förmedlar till varandra. I universum finns inga gudar, inga nationer inga pengar, inga mänskliga rättigheter, inga lagar och ingen rättvisa utanför människornas gemensamma föreställningsvärld.

Låt oss lämna gudar och nationer för ett tag och fokusera på den ekonomiska sfären. De viktigaste aktörerna i vår moderna ekonomi är företagen. Vad exakt är de för någonting? Ett bra exempel på det är legenden om Peugeot.

Peugeot är en av de äldsta och största europeiska biltillverkarna. Det grundades 1886 av en man som hette Armand Peugeot. Armand Peugeot dog 1915. Men företaget Peugeot lever fortfarande vidare och är välmående. I dag har företaget omkring 200 000 anställda över hela världen, varav de flesta är främlingar för varandra.. Dessa främlingar samarbetar så effektivt att Peugeot år 2008 tillverkade över 1,5 miljoner bilar och hade intäkter på runt 55 miljarder euro.

På vilket sätt kan vi säga att Peugeot SA (företagets officiella namn) existerar? Det finns många Peugeotbilar, men de är naturligtvis inte företaget. Även om alla Peugeotbilar i världen skulle samlas in och

Peugeotlejonet skrotas skulle Peugeot SA inte försvinna. Det skulle fortsätta tillverka nya bilar och lägga fram årsrapporter. Företaget äger fabriker, maskiner och utställningslokaler och sysselsätter verkstadsarbetare, ekonomer och sekreterare, men allt detta sammantaget utgör inte Peugeot. En katastrof skulle kunna döda alla dessa Peugeotanställda och förstöra alla tillverkningslinjer och kontorslokaler. Men företaget skulle ändå kunna låna pengar, anställa ny personal, bygga nya fabriker och köpa nya maskiner. Peugeot har chefer och aktieägare, men de utgör inte heller företaget. Alla cheferna skulle kunna sägas upp och alla aktierna säljas, men företaget skulle ändå finnas kvar. Det innebär inte att Peugeot SA är osårbart eller odödligt. Om en domare beordrade att företaget skulle upplösas, fanns dess fabriker kvar och dess arbetare, ekonomer, chefer och aktieägare var fortfarande i livet, men Peugeot SA skulle omedelbart försvinna. Kort sagt tycks Peugeot SA inte ha någon egentlig förbindelse med den fysiska världen. Existerar det då verkligen?

Peugeot är en produkt av vår gemensamma fantasi. Juristerna kallar det en rättsfiktion. Man kan inte peka på det; det är inget fysiskt föremål. Men det existerar som juridisk person. Precis som du och jag måste den juridiska personen följa lagarna i de länder där den verkar. Den kan öppna bankkonton och äga tillgångar. Den betalar skatt och den kan åtalas utan att några av de människor som äger eller arbetar åt det berörs. Peugeot tillhör ett särskilt slag av rättsfiktioner som kallas aktiebolag [eller mer specifikt sociétés anonymes, vilket anges av SA i företagsnamnet. Ö.a.], alltså företag där ägarna har begränsat personligt ansvar. Idén bakom sådana företag är en av mänsklighetens mest sinnrika uppfinningar. Homo sapiens levde i oräkneliga årtusenden utan dessa. Under större delen av vår historiska tid kunde tillgångar endast ägas av människor av kött och blod, den sort som gick på två ben och hade stora hjärnor. Om en Jean i 1200-talets Frankrike öppnade en verkstad som tillverkade vagnar var han själv företaget. Om en vagn som han tillverkat gick sönder en vecka efter köpet skulle den missnöjde köparen ha stämt Jean personligen. Om Jean hade lånat 1 000 guldmynt för att öppna sin verkstad och företaget gick omkull skulle han vara tvungen att betala tillbaka lånet genom att sälja sin privata egendom – sitt hus, sin ko, sin mark. Han kanske till och med skulle ha tvingats sälja sina barn som trälar. Om han inte kunde betala skulden kunde han kastas i fängelse av staten eller tvingas arbeta utan lön åt sina fordringsägare. Han var helt ansvarig, utan begränsningar, för sitt företags alla skulder. Om man hade levt då hade man förmodligen tänkt sig för både en och två gånger innan man startade ett eget företag. Denna juridiska situation uppmuntrade alltså inte till entreprenörskap.

Detta var skälet till att människor kollektivt började föreställa sig företag med begränsat ägaransvar. Sådana företag var juridiskt fristående från de personer som startade dem, investerade i dem och drev dem. Under de senaste århundradena har denna typ av företag blivit de huvudsakliga aktörerna på den ekonomiska arenan, och vi har blivit så vana vid dem att vi glömmer att de bara finns i vår fantasi. Hur gick då människan Armand Peugeot tillväga när han skapade företaget Peugeot? På ungefär samma sätt som präster och schamaner genom historien har skapat gudar och andar, och tusentals franska kyrkoherdar fortfarande skapar Kristi lekamen varje söndag i församlingskyrkorna. Det handlade om att berätta historier, och att få människor att tro på dem. När det gäller de franska prästerna var den centrala historien den om Jesus liv och död så som den berättades av den katolska kyrkan. Enligt denna historia förvandlas vanligt bröd och vin till Kristi kött och blod om en katolsk präst klädd i sin heliga skrud uttalar rätt ord i rätt ögonblick. Prästen förkunnar ”Hoc est corpus meum!” (latin för ”Detta är min kropp”) och hokus pokus förvandlas brödet till Kristi kött. När prästen på ett strikt och omsorgsfullt sätt har följt den rätta ritualen beter sig miljontals franska katoliker som om Gud verkligen existerade i det helgade brödet och vinet.

När det gäller Peugeot SA var den centrala historien den franska lagstiftningen, som skapats av det franska parlamentet. Enligt de franska lagstiftarna fungerade det så att om en auktoriserad jurist följde den föreskrivna liturgin, skrev alla de nödvändiga ederna och magiska formlerna på ett vackert utsmyckat pappersark och präntade ner sin sirliga namnteckning på dokumentet, så, hokus pokus, hade ett nytt företag uppstått. När Armand Peugeot år 1896 ville skapa sitt företag betalade han en advokat för att denne skulle ombesörja hela denna heliga ceremoni. När advokaten så hade utfört alla de rätta ritualerna och uttalat alla de nödvändiga ederna och magiska formlerna betedde sig miljoner oförvitliga franska medborgare som om företaget Peugeot verkligen existerade.

Ända sedan den kognitiva revolutionen har sapiens alltså levt i en dubbel verklighet. Å ena sidan den objektiva verkligheten bestående av floder, träd och lejon, och å andra sidan den uppdiktade verkligheten bestående av gudar, nationer och företag. Med tiden blev den uppdiktade verkligheten allt mäktigare, så att flodernas, trädens och lejonens överlevnad i dag på nåd och onåd är utlämnad åt uppdiktade storheter som allsmäktiga Gud, Europeiska unionen och Google.
e Dieu Tout-puissant, les États-Unis ou Google.