Vetenskap & religion

More Topics

Är vetenskapen framtidens religion?

Introduktion

Kontrollera världen

Det påstås ofta att vetenskap och religion är fiender eftersom både söker sanningen, men vardera finner en annan sanning.

Faktum är att vetenskap och religion är allierade. Vetenskapen är främst intresserad av makt. Religionen är intresserad framför allt av ordning. Tillsammans är de ett vinnande lag.

Vetenskapen är en mycket dyr angelägenhet, och den har lyckats åstadkomma underverk endast tack vare viljan hos regeringar och företag att kanalisera miljarder till forskning och utveckling. Regeringar och företag har finansierat vetenskapen inte av ren nyfikenhet, men eftersom de tror att det kan hjälpa dem att få mer makt och uppnå vissa omhuldade mål. Och vem sätter dessa mål? Inte vetenskapen – men religioner och ideologier.

Våra religiösa och ideologiska övertygelser är den yttersta källan till finansiering av vetenskapen, och i gengäld får de forma den vetenskapliga agendan och bestämma vad man ska göra med de resulterande upptäckterna.

Artiklar

Religion utan Gud

Samtliga religioner som vi har diskuterat så här långt har ett viktigt gemensamt drag: de är alla inriktade på tron på gudar och andra över naturliga storheter. Detta är självklart för västerlänningar, som är bekanta
med monoteistiska och polyteistiska trosläror. Men världens religionshistoria kan inte reduceras till gudarnas historia. Under det första årtusendet f.Kr. började religioner av ett helt annat slag spridas i Afroasien. Nykomlingarna, som jainism och buddhism i Indien, taoism och konfucianism i Kina och de stoiska, kyniska och epikureiska lärorna i Medelhavsområdet, utmärktes av att de inte tog hänsyn till
gudarna.

Dessa trosläror vidhöll att den övermänskliga ordning som styr världen är ett resultat av naturlagar snarare än av gudomliga viljeyttringar och nycker. Några av dessa religioner baserade på naturlagar fortsatte att tro på gudar, men dessa gudar är lika underställda naturlagarna som människor, djur och växter. Gudarna har sin nisch i ekosystemet, precis som elefanter och piggsvin har sina, men kan lika lite som elefanterna ändra naturlagarna. Ett paradexempel är buddhismen, den viktigaste av de gamla religionerna baserade på naturlagar, som alltjämt är en av världsreligionerna.

Read More

Kriget mot döden

Av alla förment olösliga problem som har plågat mänskligheten har ett förblivit det mest besvärande, intressanta och viktiga: döden. Före senmoderniteten tog de flesta religioner och ideologier det för givet att döden är ett oundvikligt öde. De flesta trosläror gjorde vidare döden till den viktigaste källan till mening i livet. Försök föreställa dig islam, kristendomen eller den fornegyptiska religionen utan döden. Dessa religioner lärde människor att de måste försonas med döden och leva sina liv i dess skugga och hoppas på livet efter detta, i stället för att försöka övervinna döden och leva för evigt här på jorden. De skarpaste hjärnorna var upptagna med att finna någon mening med döden, inte med att försöka upphäva den.

Detta är temat i den äldsta bevarade myten: sumerernas myt om Gilgamesh. Hjälten är den starkaste och dugligaste mannen i världen, kung Gilgamesh av Uruk, som kunde besegra vem som helst i strid. En dag dog Gilgameshs bäste vän, Enkidu. Gilgamesh satt vid hans kropp och observerade den i många dagar tills han såg en mask falla ner från vännens näsborre. Gilgamesh greps av en fruktansvärd skräck och svor att han själv aldrig skulle dö. Han skulle på något vis finna ett sätt att besegra döden. Gilgamesh gjorde sedan en resa till världens ände, dödade lejon, slogs med skorpionmänniskor och trängde ner i underjorden. Där krossade han färjkarlen över de dödas flod Urshanabis stenstoder och fann Utnapishtim, den sista överlevande från den ursprungliga översvämningen. Ändå misslyckades Gilgamesh i sitt sökande. Han återvände tomhänt, lika dödlig som alltid, men med en ny insikt. Att när gudarna skapade människan hade de också uppställt döden som hennes oundvikliga öde och människorna måste lära sig att leva med detta öde.

Read More

Förslavade av tidtabeller

Medan alla dessa sapiens har blivit alltmer okänsliga för naturens nycker, har de blivit alltmer underställda den moderna industrins och statens diktat. Den industriella revolutionen banade väg för en lång rad experiment i social ingenjörskonst och en ännu längre rad oöverlagda förändringar i vardagsliv och mentalitet. Ett exempel bland många är att det traditionella jordbrukets rytmer ersattes av industrins
enhetliga och exakta schema.

Det traditionella jordbruket utgick från den naturliga tiden och den organiska tillväxtens cykler. I de flesta lokalsamhällen kunde man inte göra exakta tidmätningar, och var inte särdeles intresserad av att kunna det. Man skötte sina angelägenheter utan klockor och tidtabeller och var endast beroende av solens rörelser och växternas tillväxtcykler. Det fanns ingen enhetlig arbetsdag och alla rutiner förändrades dramatiskt från årstid till årstid. Människor visste var solen stod och spanade nervöst efter förebuden om regn och skördetid, men visste inte vad klockan var och brydde sig knappast om vilket år det var. Om en vilsegången tidsresenär hade dykt upp i en medeltida by och frågat en förbipasserande vilket år det var, hade bybon blivit lika förvirrad av frågan som av främlingens löjliga kläder.

Read More

Giftermålet mellan vetenskap och religion

Vi lever i en teknisk tidsålder. Många är övertygade om att vetenskap och teknik har svaret på alla våra problem. Låt bara vetenskapsmännen fortsätta med sitt arbete så kommer de att skapa paradiset på jorden.
Men vetenskap är inte ett projekt som bedrivs på ett moraliskt och andligt plan höjt över alla andra mänskliga verksamheter. I likhet med andra delar av kulturen formas den av ekonomiska, politiska och
religiösa intressen.

Vetenskap är en mycket kostsam affär. En biolog som vill förstå människans immunsystem behöver laboratorielokaler, provrör, kemikalier och elektronmikroskop, för att inte tala om alla laboratorieassistenter, elektriker, rörläggare och städare. En ekonom som försöker utveckla modeller för kreditmarknaden måste köpa in datorer, bygga upp gigantiska databaser och utveckla komplicerade program för databearbetning. En arkeolog som vill förstå hur tidiga jägare-samlare levde måste resa till fjärran länder, gräva ut gamla fyndplatser och datera fossiliserade ben och artefakter. Allt detta kostar massvis med pengar.

Read More